dollablog

Nostalgi

Publicerat den oktober 16, 2013 av dollablog

Jag och Fredda i tät!

När jag var hemma i Småland i helgen passade vi på söndagen på att gå tipspromenaden i Lekeryd där jag kommer ifrån. I klubbstugan hade dom lagt upp LSSK-nytts alla upplagor. Så jäkla kul att kolla igenom. Nostalgiskt så det förslår. Faan… Tänk om jag som 20-åring hade samma motivation som jag hade då och som jag har just nu! Hade kunnat bli nåt de:-)

Farsan till höger och hans vapendragare Kent.

Min käre far som dog i cancer 1993 var en sann eldsjäl i LSSK och har gjort riktigt bra tider på både Vasalopp och Lidingölopp. Petade ner honom en plats i klubbens statistik i årets Lidingölopp. Sorry farsan!

Ny rullskidsrunda

Är tillbaka i Stockholm nu. Körde en ny runda på rullskidorna idag. Först längs med Brunnsviken på vänster sida och sedan runt Edsviken där jag aldrig kört förut. Riktigt fin faktiskt! Blev bara några km på större vägar. Och några snabba stopp för att fråga gående norrortsbor vart man bäst kommer runt Edsviken. Annars fina småvägar och cykelvägar runt. Kom sedan till Danderyd och sedan tillbaka till Vasastan. Blev drygt 3 mil.
Måste ju vänja skidåkarmusklerna till vintern. Men ärligt talat är jag inte sjukt sugen på rullskidor. Det får väl bli något pass i veckan. Just nu vill jag bara springa. Är fortfarande hungrig på löpningen då det har gått så bra i år. Inget mer lopp spikat. Men om jag får till lite långpass framöver är det nog läge för maraton i Hammarbybacken 23 november. Det lär ju bli kul…)

Publicerat i Platser | 2 kommentarer

ÖIS-Loppet 2013

Publicerat den oktober 13, 2013 av dollablog

Lars, jag och Jonas

I går sprang jag Öis-loppet i Ölmstad. Brorsan bor där och var tävlingsledare för detta fina lopp. 12,5 km med 300 höjdmeter skulle klaras av. Har sprungit banan innan med bror. Men fick i fredags lite uppdatering då jag var med och snitslade delar av banan. Brorsan och några till har gjort ett riktigt hästjobb med detta arrangemang. Och med snitslandet av banan. Hade varit många felsprungningar annars…) Det ska även stämmas av med bönderna runtomkring så att grindarna till kohagarna är uppställda under loppet.

Min brorson Viggo in action

Barnen började springa med allt från ett varv runt fotbollsplanen till 1,5 km. Viggo kom in på en fin andraplats på 1,5 km-banan!
I vårt lopp fanns det några namn som brorsan satt upp som favoriter. Orienteraren Lars från Hallby, trevlige Jonas Linderholm som kommer från Ölmstad, men numera bor i Stockholm och springer framförallt medeldistans för Huddinge AIS, Ölmstadsonen Robban och jag själv.

Starten har gått. Jonas, Lars och jag.

De första kilometerna gick på asfalt. Befarade att jag skulle få svårt att hänga Jonas då jag är lite seg i starten och det går på asfalt. Men kändes bra och tog rygg. Avlastade Jonas med dragjobbet lite innan den ca kilometerlånga sega asfaltsbacken började. Låg där i tät och försökte hålla bra tryck. Jonas och Lars hängde på. Då vi efter drygt 3 km svängde in på grusvägen märkte jag att jag oväntat fick en liten lucka. Tänkte att jag kanske springer för fort för mitt eget bästa. Min gps-klocka lämnade jag innan starten då batteriet tog slut. Så hade ingen digital koll på tempot. Men det kändes ju bra, så jag körde på. Efter ca 5 km hade avståndet ökat ytterligare litegrann. Och det är ju här mitt favoritparti börjar med rejäla backar med avslut vid 9 km i Berg där det också fanns ett bergspris att hämta hem.

Jag på väg mot bergspriset

Då backarna började kände jag mig riktigt stark och fylld med självförtroende då jag redan fått en oväntad lucka. Sedan matade jag på i ett jämnt tempo i backarna. Och hade en ledning på dryga minuten vid bergspriset.

Morsan, Mia och Chrille som funktionärer

I Berg fick jag mottaga armbandet som visar att jag tagit bergspriset av min kära fru Mia som stod med morsan och Chrille och servade dricka till oss löpare. Efter dom fina backarna återstod en bit på ojämna kostigar och sedan i princip sluttande nedför på grusväg de två sista kilometerna. Förstod att jag hade en rejäl lucka men var långtifrån säker då jag vet att Jonas är grym på detta parti. Men jag rullade på fint och fokuserade att inte släppa på trycket. Och när sista kilometern började, förstod jag att jag skulle ta hem segern i detta fina lopp.

På väg in mot ett sista varv på löparbanan

Vi avslutade med ett varv runt fotbollsplanen. Och en härlig känsla då jag kom in ensam mot mål i ett fantastiskt soligt höstväder:-)

Målgång och min första seger på låt oss säga…. drygt 20 år! Det var ju inte världens största lopp. Men en del namn fanns på plats som jag respekterar som riktigt duktiga löpare. Så jag är otroligt nöjd med prestationen. Har ju varit mer än nöjd på alla lopp i år. Men detta var en av dom bästa löparkänslorna i år. Kände mig väldigt lätt hela tiden. Sluttiden stannade på 46.10.
Segermarginalen blev nästan 1 min 30 sekunder till Lars på andraplats och Jonas på tredje några sekunder efter.

Brorsan inspurtandes på ett nytt banpers

Skönt att inte göra tävlingsledare bror besviken heller:-)
En väldigt fin och gemytlig tävling som var perfekt arrangerad av eldsjälar från Ölmstad.

Robban, Jonas och jag efter målgång

Tack för en supergrym tävling med trevligt folk och jättefint prisbord som slår de flesta andra tävlingar.
Vi ses nästa år:-)

Jag och Viggo nöjda med våra pallplaceringar efter våra lopp.

Publicerat i tävling | 8 kommentarer

Tjurruset 2013

Publicerat den oktober 6, 2013 av dollablog

Viggo och jag

Tjurruset gick av stapeln i lördags ute vid Tullinge. Brorsan med familj kom upp från Småland för att springa loppet. Och självklart sprang ju även jag och Esa. Går ju inte missa detta lopp då man får grisa sig igenom en dryg mil…) Måste dock sägas att jag är lite besviken på årets bana! Visst, det fanns sina utmaningar med vatten, kärr, backar och grustag. Men det var alldeles för mycket helt vanligt flackt grusunderlag. Dessa underlag ska ju högst vara en väldigt kort transportsträcka till nästa utmaning.

Fanny är hyfsat ren ändå

Fanny och Viggo sprang först Kalvruset 3 km. För Fanny gick det bra. Viggo ramlade och råkade slå huvudet i en stock. Så han var inte helt nöjd med loppet. Men det gick över snabbt.

Viggo glad igen

Sofia och Ida körde långa banan

Sedan var det dags för Sofia och Ida. Dom sprang på riktigt bra och hann i mål precis innan vi startade.
Jag, bror och Esa fick bra platser långt fram i startledet. Kom i väg bra. Men jag är ju för seg ändå i starten. Kommer lite efter direkt och får sen jaga. Men det är ju rätt kul det med. Gillar att jaga ikapp på dom jobbiga partierna. Tog man efter man och låg efter slalombacken sedan 5:a rätt länge. Kom ikapp 4:an vid halva loppet och sprang ifrån lite i en uppförsbacke. Hade 3:an inom synhåll knappa halvminuten fram. Men kom inte jättemycket närmre. Kul att ha någon som morot längre fram ändå.

Jag och Esa. Nej jag var inte så här ren efter loppet. Hade fått på mig lite andra kläder bara.

Sista biten var kul. Ett 70 m långt träsk som vi skulle forcera. Mycket publik och skratt bjöds det på här. Kom upp och såg att min nummerlapp flög iväg. Tänkte först skippa den men kom på att tidtagningschipet sitter ju i nummerlappen. Bara att springa tillbaka och plocka upp den. Tappade nog inte mer än 10 sekunder på detta. Kom i mål som 4:a. Supernöjd på tiden 43.20.

Brorsan ser ut som man ska!

Bror och Esa gjorde också starka lopp. Men vi var alla överrens om att denna bana var för mesig för att vara Tjurruset. En snittid på 4.10 min/km över 10,4 km löpning talar sitt tydliga språk. Snittet borde för mig ligga någonstans runt 5 min/km för att det ska vara tillräckligt tufft. Skärpning till nästa år!

En grym dag hade vi i alla fall som avslutades med en sen kräftskiva ute hos Syrran och hennes familj. Tack alla för en härlig dag:-)

Jag någonstans i träsket

På lördag är det dags för Öis-loppet nere i Ölmstad som brorsan är tävlingsledare för. Ett 12 km terränglopp med några riktigt krävande backar. Det ska bli skoj!

Publicerat i tävling | 7 kommentarer

Lidingöloppet 2013

Publicerat den september 29, 2013 av dollablog

Ser ju hyfsat glad ut ändå efter 20 km

Igår var det då äntligen dags för Lidingöloppet 2013. Var ju väldigt revanchsugen efter förra årets DNF. Då kastade jag haltande in handduken efter 20 km med överansträngd vad. Helt annan känsla här i år kan jag säga! Ja i år ser jag riktigt glad ut ju:-) Jag startade i ledet bakom elitledet och kom väl i väg runt 300:e gissar jag. Mycket kryssande i början för att komma fram till löparna runt 100:e plats. Men kanske bra då man inte ens har möjlighet att rusa i början. Det släpps upp efter några km. Och sen är det fritt fram att köra på. Kändes väldigt bra och kom in i ett skönt flyt där jag låg på runt 3,45/km. Skönt att ha lite tid tillgodo. Det behövs när andra tuffare halvan av loppet börjar. Plockade placeringar sakta men säkert. Kändes kontrollerat hela tiden. Efter 15 km börjar loppet på allvar. Med små uppförs och utförsbackar slits kroppen ned och lätt att tappa rytmen. Skönt ändå med lite kupering. Då brukar jag ta en del placeringar. Det som för mig sliter mest är dock dom branta nedförsbackarna. Ogillar dom väldigt mycket. Uppför är däremot ett trevligt inslag. När sista milen börjar händer grejer i kroppen som inte har så mycket med konditionen att göra. Energin börjar ta slut en del. Men min värsta motståndare var krampkänningar lite överallt som började vid ca 22 km. Och smärta i fotdynorna bakom stortån. Det beror på att det blir mycket framfotslöpning i tävlingsskorna. Mina medtävlare hade nog minst lika jobbigt med utmattningssyndrom. Tog ca 20 placeringar på sista milen. Alltid bra för självförtroendet. Och skönt psykiskt att känna att dom andra är ännu tröttare…) En härlig känsla dom sista km att veta att mitt mål under 2 timmar kommer jag klara med råge. Sluttiden blev 1.55.04. Det räckte till en 53:e plats. Jag är ju helt otroligt glad över detta resultat! Som jag skrivit tidigare är det underbart att folk som jag känner står och hejar på. Då har man något att se fram emot hela tiden. Och man kan vid dessa tillfällen även få fram ett litet leende:-) Mia och mina svärföräldrar och syrran med familj var på plats och hejade fram mig. Svärfar har även tagit fotona i detta inlägg.

Med krampande ben på upploppet

Nu ska kroppen få återhämta sig några dagar. Sedan är det dags att ladda inför Tjurruset till helgen. Det är också ett lopp som jag väldigt mycket ser fram emot!

Svärmor, jag och Mia efter målgången

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Vem är konstig???

Publicerat den september 21, 2013 av dollablog

Jag var ute på en löprunda idag. Inget konstigt med det. Men det jag sprang förbi uppe på platån på soptippsbacken kändes för stunden om inte konstigt så desto mer förvånande! Där satt en medelålders spritt språngande naken man i det höga gräset och läste en bok. Alltså ingen porrtidning eller så. En riktigt tjock bok. Min spontana tanke var då att…. Tja det där var ju sjukt konstigt. Efter att jag sprungit upp för backen ett antal (dock då inte samma stig som mannen satt vid) gånger till, kom jag på att mannen säkert tyckte det var lite konstigt. ”Springa upp och ner för en backe när man kan sitta naken i högt gräs i slutet av september och läsa en bok?”
Tja…konstiga och nördiga är vi allihopa! Det beror på vems ögon vi ses igenom. Det jag så här i efterhand undrar över… Vad läste han för bok egentligen???

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Team Nordic Trail

Publicerat den september 20, 2013 av dollablog

I tisdags var jag med och körde ett intervallpass med Team Nordic Trail. Det är en träningsgrupp som inriktar sig på löpning i skogen och tuff terräng. Ja ni som läst mina inlägg på bloggen förstår ju att detta är ju som klippt och skuret för mig:-) Dom har samma tänk som mig då det handlar om löpning. ÖVER berget, GENOM skogen. Och INTE på asfaltsvägen som går runt. Jag sprang tillsammans med andra skogstokiga, trevliga människor. Vill ni prova skogen istället för asfalt är detta forumet för dig. Det är billigt för vad du får ut av det. Kvällspass tisdagar och onsdagar. Dom har tre grupper (bas, medel och tuff) så någon av grupperna passar alla. Dom har även läger i fjällen och massa andra event. Konceptet håller på att utökas till andra städer runt om i landet. Så det är inte nödvändigt att bo i Stockholm för att vara med i denna fantastiska organisation. Varför gör jag reklam för detta och inte fixar ihop detta själv då jag i princip jobbar med samma sak. Tanken är att jag förhoppningsvis i framtiden kommer att jobba på ett eller annat sätt med TNT. Hur eller om det blir av är inte bestämt. Men hoppas att vi kan fixa ihop något fint. Kul att också jobba tillsammans med andra erfarna traillöpare som har en stor kunskap om detta.

Annars rullar träningen på bra. Har dock känt mig lite seg i benen några veckor. Men igår hade jag ett fint nyckelpass inför Lidingöloppet nästa helg. Körde ett 20 km-pass med liknande Lidingöterräng i min tänkta tävlingsfart. Kändes väldigt bra. Det är ju det där med en mil till…) Även om jag inte tycker att sista biten på banan i sig är särskilt utmanande, är den det då man redan har 2 mil i benen. Mycket grejer kan hända i kroppen här. Men känslan var den rätta på mitt pass. Och kände mig hyfsat fräsch efteråt. Flåsmässigt är jag inte alls orolig att komma under 2 timmar på LL. Men det kan ju vara andra faktorer som spelar in såsom kramp och energibrist. Men förberedd är jag. Det blir något längre pass och något backintervallpass till innan LL. Sen kör vi!!!:-)

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Salomon Trailtour Hellas

Publicerat den augusti 25, 2013 av dollablog

Krampande muskler men bara upploppet kvar här

I lördags sprang jag en efterlängtad trailhalvmara i Hellas. Tävlingen ingår i Salomon Trailtour och dom loppen erbjuder lopp med småstig, obanat och kuperad terräng. Precis vad jag gillar och som jag springer till 90% av mina träningspass. Så mycket mer varierande, roligare och utmanande än vanliga flacka asfaltslopp. Så detta lopp var jag verkligen förväntansfull på. Täten med sveriges bästa traillöpare Andreas Svanebo sprang ganska lugnt i början. Hade inga problem att hänga på. Farten ökade för varje kilometer men hängde med till ca 6 km. Då gick Svanebo och Niclas Sjögren loss. Jag och några till följde en bit efter. vid ca 8 km kom de två ledande bakom oss. Dom hade sprungit fel och kommit ikapp oss igen. Det var väldigt svårt att följa den snitslade banan och det blev mycket tvära svängar och stopp för att hitta rätta vägen. Vid 10 km drog dom iväg igen. Jag, Jonathan Alvaeus och Jonatan Thoresson som är en väldigt bra och rutinerad traillöpare bildade en trio. Jag sprang mestadels som nummer tre i denna klunga. Tänkte att om jag släpper kommer jag väl springa vilse härute i skogen. Så det var bara att bita ihop. Thoresson drog nästan hela vägen den sista milen. Jag snubblade och föll ordentligt ett par gånger och fick jaga ikapp. Helt blåslagen idag…) Krampkänslan börjar också komma här. Dels för att det helt enkelt är väldigt krävande för kroppen och dels för vätskebrist. Vätskestationen som var vid varvningen var så väldigt konstigt placerad så man var tvungen att springa en omväg på 10 meter för att komma åt drickan. Och när dom andra hoppar över denna är det ju bara att hänga på. Fick första vätskan vid 15 km. Och det var alldeles för sent. Vid ca 17 km börjar även ljumskarna och armarna krampa. Men biter ihop och hänger med. Supernöjd att kunna hänga på en stor terränglöpare som Thoresson. Men väldigt blåslagen och mör får jag släppa dom vid 1 km från mål. Kommer in på 5:e plats 13 sekunder från 3:an. Tiden blev 1.30.27. Ca 3 minuter efter segraren Svanebo. Otroligt nöjd och stolt att kunna vara så nära dom bästa i landet på den här typen av löpning. Det har ju gått väldigt bra hela säsongen. Och på just sådana här lopp med tuff terräng som jag älskar vill jag också verkligen prestera på. Och det gjorde jag ju:-) Svanebo som hade en ömmande hamstring och sprang fel med knappt en minut hade ju förstås varit lite längre före om allt hade klaffat. Men ändå… Får tacka Thoresson för allt dragjobb. Ja detta är ju nästan något att berätta för barnbarnen…) Ni förstår barn. När morfar/farfar var nästan 40 år fyllda var han bara 3 minuter från Sveriges bästa terränglöpare i en hård halvmara ute i skogen:-) Nu ska jag läka ihop i mitt ömmande knä och händer efter mina fall. Sen är det på´t igen!

Publicerat i tävling | 7 kommentarer

Belöning

Publicerat den augusti 20, 2013 av dollablog

Idag har jag upplevt det som är huvudmålet med min träning. Att känna att allt känns så fantastiskt bra! Pigga ben, harmoni i kroppen och känslan att känna sig stark. Resultat i all ära men den här känslan jag hade idag är belöningen för alla timmar jag tillbringar i skogen. Körde ett backigt 2-timmarspass igår. Idag stod backintervaller/tröskel på schemat. Tänkte jag skulle vara lite seg i benen idag. Hade varit helt naturligt i så fall. Men benen svarade så fint i soptippsbacken. Kunde trycka på riktigt bra i alla backar. Och flåset och mjölksyratröskeln var i symbios med varandra:-) På nedjoggen hemåt kände jag att benen ändå kändes pigga. Då har du väl inte tagit i tillräckligt tänker du… En bra poäng. Men tiderna jag gjorde i backarna sade mig att det gick i bra fart. Och ändå transporteras mjölksyran bort så fort. Och kroppen känns pigg snabbt efteråt. Det kallas bra form! Hoppas behålla denna till trailtävlingen på lördag. Där jag sprang på vägen hemåt kände jag att jag ville tacka. Vem jag tackade vet jag inte riktigt. Kanske skogen, löparguden eller mig själv,,,? Men jag tänkte ”Tack för att jag idag känner mig så stark som jag alltid vill känna mig”

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Midnattsloppet

Publicerat den augusti 17, 2013 av dollablog

Victor och jag innan start

Då är mitt första Midnattslopp gjort. Vilken inramning! Esa som sprungit loppet i många år har berättat om stämningen på detta lopp. Så jag hade ju en aning om hur det skulle vara. Men det var bättre än väntat. Kväll, mycket publik och grym stämning längs med hela banan. Fick massor med extra energi av detta.

Victor i mitten var riktigt snabb

Vi började med att kolla på min gudson Victor som sprang lilla Midnattsloppet. Han brås på sin far Esa och sprang fort som bara den. Kul att kolla på alla knattar som far iväg:-)

Jag, Esas farsa Bertil och Esa

Mitt lopp gick som alla lopp som sprungits i år. Över förväntan. Med en bana som enligt gps visade på 10,25 km och med en del backar är detta ingen bana för personliga rekord direkt. Men det flöt på fint hela vägen. Några kilometer på gränsen till för fort och några andra mer kontrollerat. Och slutet av loppet krämade jag ut det som fanns kvar i kroppafaan. I euforin sprang jag faktiskt och vinkade till publiken på flera ställen. Och som sagt extra energi av hela inramningen gjorde att jag sprang in på 30:e plats med tiden 34.34.
Det är jag fantastiskt nöjd med:-)
Esa som brottas med en krånglande benhinna kom in snart bakom mig. På lördag springer vi en efterlängtad trailtävling ute i Hellas. 21 km tuff terräng står då på schemat:-) Då ska inte bara flåset få sig en omgång. Då ska även mjölksyran ligga där och lura i uppförsbackarna…)

Publicerat i tävling | 9 kommentarer

Tillbaka

Publicerat den augusti 8, 2013 av dollablog

Sardinien var fint!

Efter en lång semester med besök på olika platser är jag tillbaka i Stockholm igen. Har varit på Sardinien och haft det gött. Fick dock till lite morgonpass på strandpromenaden. Korta pass med hyfsat hög fart blev det. Mest för att underhålla formen. På semestern handlar det för min del inte till att träna mycket. Utan mer se till så jag inte tappar allt för mycket. Så då kör jag ofta lite stegringar. Börjar hyfsat lugnt för att få igång kroppen på morgonkvisten. Och sedan öka farten för varje km. De sista kilometerna går då ( för min del) riktigt fort. Sedan lite nedjoggning. Då har man gjort ett bra pass på knappt en timma. Skön start på semesterdagen också:-) Även lite vattenlöpning och simning har det blivit. Nu har jag börjat jobba igen och kommit hem till mina skogsrundor. Ganska stor skillnad mot flacka strandpromenader. Närmast väntar Midnattsloppet 17/8 och Salomon trail tour i Hellas 24/8. Två helt olika lopp. Det ena 10 km hyfsat flack asfalt. Det andra 21 km backig terräng. Träningen framöver blir blandad med tempo på asfalt i tävlingsskor till längre rundor i skogen med trailskor. Kul att blanda lite. Även om det på asfalt känns sjukt konstigt att springa på cykelbanan runt en skog och inte rakt genom skogen…)

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar