Hembygden

Gryningslöpning på höjderna

Gryningslöpning på höjderna

I helgen bar färden hem till morsan och Chrille i hembygden. Tänkte passa på att träna i dagarna tre och ge kroppen lite uthållighet. Längesedan sist. Bror var tvungen att banga de första två dagarna. Slängde således ut en förfrågan till mina nya vänner från Holavedsbloggen. Och vilket gehör! 3/4 av bloggkollektivet slöt upp på fredagen vid gryningstid. Arvid, Robban och Palle. Oskar, den sista fjärdedelen har det gött uppe i Grövelsjön hela vintern. Många minusgrader var det, men de kändes vänliga. En magisk löptur med soluppgång över Vättern och många roliga och intressanta konversationer. Arvid, elitlöparen visade vägen , förevigade med sin gopro, gjorde fartimpulser och såg allmänt lätt ut. Robban, sluggern berättade om sitt kvalitetspass för ett tag sedan då han tog ut sig rejält.” det kändes bra det där passet. Lungorna kändes liksom uppsvällda efteråt”. Palle, den kloke och vise sprang som tåget. Han lät sig inte luras med av Arvids och Robbans pojkaktiga impulser. Jag, gubben däremot…. Palle gick även igenom vem  som bodde och hade bott på alla gårdar vi sprang förbi. Han verkar veta allt om det mesta.

Holavedarna från en av deras många bra sidor

Holavedarna Robban, Arvid och Palle från en av deras många bra sidor

Löpturen avslutades självklart med Strutsabacken och sedan bastu på IKHP. Jag fick även äran att bli intervjuad i deras podd som snart finns på deras hemsida. Väldigt kul att få vara med där. Detta efter intag av riktig pizza med kebabsås och tour de ski på tv:n hemma hos Arvid. Tacksam för att ha fått lära känna dessa trevliga pojkar.

Jag och de som gjorde´t

Jag och de som gjorde´t framför Vättern uppe på höjden. Notera Arvids magiska mössa!

Lördagen följdes av 3 timmar soloåkning på natursnö. Lite snö var det. Men Esa hörs då alltid i mitt huvud. ”Med öppet sinne så går det” Hugger litegrann bara. Ömt knä fortfarande!

Bror i ett vinterlandskap. Man kan ana något grässtrå om man tittar noga

Bror i ett vinterlandskap. Man kan ana något grässtrå om man tittar noga

På söndagens skidpass slöt bror upp. Hade känts konstigt att åka hem och träna utan ett pass med bror. Även Palle slöt upp efter en stund. IKHP hade nu gjort ett konstsnöspår på 1 km. Jättefint, men vi konstaterade rätt snabbt att det blir ganska tradigt i längden. Så vi drog ut i skogen på den lilla natursnön som fanns. Åter i Stockholm och sitter och gråter över den fina snömängden som regnar bort. Allvarligt talat! Är det fjärde gången denna vinter? Passade på att åka ett pannlampspass i Haga ikväll. Regn och 5+ blev riktigt sugigt under skidorna. Att jag inte har sicklat bort skyddsparaffinet gjorde nog inte saken bättre…)

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s