Ja det var längesedan!!! Men nu börjar det ordna upp sig med skadan tycker jag. Ljuset i tunneln lyser starkare för varje dag. Inte helt hundra ännu. Men känner att jag kan trycka på mer och mer. Försökt hålla uppe syreupptagningen med backlöpning och crosstrainer. Det har funkat bra rätt länge nu. Det stöter inte lika mycket som flack- och nedförslöpning. Och det blir inte lika mycket sträckning i höften. Har väl tappat en hel del uthållighet de här 9!!! månaderna. Men faktiskt varit ute på ett par 2-timmarspass senaste månaden. Och även ett ”vanligt” intervallpass. Mycket backe på det också, men även några flacka partier som känts bra:) Rullskidor har det blivit någon gång i veckan. Alltså mycket mer än vad det brukar bli så här mitt i löparsäsongen. Självklart en del tråkiga men nyttiga rehabövningar har det ju också blivit. Kommer försöka fortsätta med det ett bra tag till. Inga planerade tävlingar än på ett tag. Men kanske till höst…) Om jag hinner träna nåt vill säga. Jag och Mia ska ju få barn i månadsskiftet!!!:-)
Då jag inte skrivit och tävlat på väldigt länge tänkte jag bjuda på lite bilder vad som hänt i vår.

Det har visat sig att min systerson Henry är en riktig löpare. Och backar gillar han också:-)
Otroligt imponerad är jag!
Verkat fastna på en reklamkampanj för Salomon Trailtour. Min polare och kollega Peter var uppe på Lill-Babs cafe i Järvsö och fick syn på den här affischen.

Mia kör på:-) Hon har känt sig riktigt pigg under graviditeten och kunnat träna en hel del. Dock med lugnare och lugnare takt nu då det närmar sig.
Ja nu går vi och väntar på vårt första barn:-) Vi är väldigt förväntansfulla och glada. Vi vet inte om det blir en kille eller tjej. Arbetsnamnet är ju självklart Gunde. Tvivlar på att jag får klartecken på det namnet på riktigt om det visar sig att det blir en kille:-) Vi får också se om Gunde låter pappa träna nåt framöver…)
Pussokram på er!