Vyn från morsan och Chrilles balkong kan jag inte titta mig mätt på!

Har varit nere en snabbis i Huskvarna och hälsat på. Eftersom morsan och Chrille bor i backen på väg upp till Huskvarnas slalombacke Strutsabacken, är det ju kutym att en vecka innan Stockholms brantaste ta ett rejält pass där. Så i söndags var jag där och harvade 10 gånger upp. Jag har efter några längre pass inför Stockholmsmaran varit lite seg i benen. Så backpasset inleddes ganska trögt. Men efterhand släppte det litegrann och kunde till slut trycka på hyfsat i alla fall. Skönt med några rejäla backpass innan brantaste. På vägen hem joggade jag ner genom skogens alla stigar. Hittade en för mig ny stig på nervägen som jag inte kunde låta bli att ta en gång uppför innan jag ansåg passet avslutat. Hur skön som helst! Det kommer bli fler gånger därvid:-)

Visst ser jag lite krokig ut

I måndags passade jag på att ta ett cykelpass med brorsan. Han har just nu hälsporre och kan inte springa. Därför har han allt fokus på Vätternrundan och har cyklat rätt mycket på sistone. Det har inte jag!!! Min snälle kompis Markus har erbjudit sig att låna ut sin racer till mig under Vätternrundan. Ett ypperligt tillfälle att testa den en gång innan loppet då. Och det visar sig att det är en av Crescents värstingcyklar! En karboncykel värd 50000 spänn!!! Helt sjukt att jag ska lalla runt Vättern på en sådan. Den kändes skön. Alltså…. Har ju inte något att jämföra med. Men den kändes bra. Då vi drog ut började det ösregna. Och gjorde så första timmen. Frågade brorsan var man växlade någonstans. Han visade mig att dagens växlar sitter på samma handtag där man bromsar…) Måste erkänna att jag var inte mer än säker i början. Med ny dyr cykel, regn på glasögonen och lite större väg med massa bilar på det, tog jag det rätt lugnt i början. Efter en halvtimma kom det en brantare nedförsbacke. Då sa bror att ”ligg tätt inpå mitt bakhjul, så får du se hur mycket man tjänar på att ligga precis efter”. Skojar du? Jag har liksom fullt sjå att inte få panik på platten med bilar och regn och cykel för 50000! Nä bror kom nedför backen ca 100 meter före mig. Men efter någon timma blev vädret bättre. Solen tittade fram någon gång och bilarna blev färre på dom mindre roligare vägarna. Till slut kändes det helt ok. Och värken i häcken blev inte så brutal som jag hade befarat. Däremot var jag de sista milen riktigt öm i ena axeln och ländryggen. Det blev i alla fall 8,5 mil till slut. Vätternrundan är 30… Men jag gissar att jag, Erik och Niclas (som jag kommer att cykla med) tar lite stetchingpauser under resans gång. Tack bror för en fin cykellektion! Och tack Markus för att du lånar ut din fina cykel till en nybörjare! Och du, jag ramlade inte en enda gång:-)

Bror poserar alltid bättre än mig

Som sagt…)

Efter Cyklingen blev det grillning i ösregnet hemma hos brorsans familj i Ölmstad. Vi kom fram till ännu en vis sak under denna dag: Regn kan stoppa mycket här i livet. Men det kommer aldrig kunna stoppa ett träningspass eller en grillning!