Hade ju bestämt med bror att springa igenom Öis-loppets bana (hittar ingen hemsida om loppet. men länken är mina vänner Robban och Sofias träningsblogg som kommer rapportera om loppet) då jag är nere i Småland några dar. Eftersom han själv slagit en slägga i knät och just nu inte kan springa, tyckte han att jag springer och han kör mtb runt banan. Och då kan du ju trycka på lite också. Så får du känna på banan på riktigt. Tja… Efter gårdagens tävling, tre timmars sömn och bussresa till Småland på det, kände jag mig inte supertaggad att ”trycka på lite”. Gärna lunka igenom. Men ej så mycket mer! Men va faan… Vad gör man inte för sin bror:-) Vi kör på så får vi se när jag tar slut. En jättefin 12,5 km asfalt, grus, stig, mycket backar, kohagar, brorsan passar på att köra cykelintervaller fram och tillbaka, flugor i halsen, brorsan langar dricka och visar vägen då det ej är helt tydligt vart man ska, kliva över taggtråd och staket-bana! Mycket godkänd med andra ord. Hur gick det med farten då? Helt ok. Brorsan var nöjd. Enligt honom var det så vitt han vet banrekord. I mitten av oktober då loppet går, hoppas jag på lite bättre förberedelser. Då, om sommaren inte erbjuder alltför lite träning och alltför mycket busigheter, kanske man har möjlighet att kapa lite mer på dagens tid. Tack bror för en angenäm runda i dom Småländska skogarna:-)