Min skidgångsbacke

Nu när löpsäsongen börjar nå sitt slut får jag ställa om fokus lite inför vintern. Tänker absolut inte sluta springa för det. Blir minst några löppass i veckan hela hösten och vintern. Dels för att låta löparmusklerna förbli vana så att startsträckan på våren inte blir för lång upp till bra löparform. Och för spänsten i benens skull. Men också rent konditionsmässigt som jag har nytta av på vintern också. Det är lättare att behålla konditionen med löpning som inslag. Men nu måste jag vänja mina skidåkarmuskler också. Och rullskidåkningen är ju grymt bra och likt vinterskidåkningen. Jag har kört rullskidor hela året men ganska sparsamt ändå då jag satsat på löpningen. Nu får jag fokusera lite mer på den biten. Men min favoritträning är nog ändå skidgång i långa och branta backar. Det känns så rätt helt enkelt. Flåset får sitt och muskler får sitt. Det finns lite olika stilar med skidgång. Eller växlar kan man nog säga. Det ena är gång uppför då man tar i mycket med både armar och ben. Det andra är sk. älghufs (mest skidlikt enligt mig) då man liksom springer/joggar uppför men ändå försöker tänka och utföra rätt skidteknik med kroppen. Det tredje är sprättande då man betydligt kortare sträcka ca 10-20 sekunder kör max med tänk på spänst och snabbhet. Jag har min backe bakom koppartälten i Hagaparken. Den tar att gå uppför knappt 3 min. Alltså bättre träningsform får man leta efter! Du tar i med hela kroppen. Inte bara armar och ben. Hela bålen måste jobba för att man inte ska bli för framåtlutad och hopsjunken då du börjar bli trött. Och konditionsmässigt är det magiskt! Det bästa med backar är att du kan inte låta bli att få upp pulsen högt. Bara att ta sig framåt kräver stor insats av kroppens muskler. Och då stiger pulsen därefter. Och tycker du det är för lätt är det bara att börja ta löp/joggsteg uppför istället. Så lätt att träna kondition när det går uppför. Det blir också en naturlig styrketräning i sig. I min backe har jag en stig som är standardstigen. Men det finns säkert 10 andra stigar runtom backen att köra på också. Då blir det inte lika tradigt med dessa pass. Har en ny rekordtid uppför standardstigen som jag lär försöka slå framöver. 1.45 min lyder den då jag körde älghufs upp till toppen. Skidgång är ett viktigt inslag i träningen för skidåkare. Men även för dom som bara vill motionera allmänt. Det har ju (även om vi skidåkare har gjort det i backar sedan tidernas begynnelse) blivit en boom med folk som går med stavar på vägarna. Och det är jättebra. Men att göra det i backar gör att du får ta i betydligt mer. Nu menar jag inte att de lite äldre behöver köra skiten ur sig i branta backar. Men de lite yngre tycker jag borde testa detta vid något tillfälle så dom får ta i lite mer. Jag slår härmed ett slag för världens bästa träningsform. Skidgång…………………….. I backar:)