Jag och brorsan en halvtimme innan
Då är Vasan 2014 genomförd. Skrev förra året att jag hade kanske första året utan strul med utrustningen. Nu var jag tillbaka till ”det vanliga” igen…)
Vasaloppets morgon finns det en stor längtan. Längtan att komma igång med tävlingen. För i svåra vallaförhållanden har man dagarna innan hört alla olika vallatips till leda. Och osäkerheten på rätt valla faller på. Men det är bara att till slut bestämma sig och hoppas på fina skidor under loppet. Starten går ju kl 08. Men dagen börjar tidigare än så.
Kl 02- Dags att vakna och käka frukost
Kl 03- Åker från stugan i Dala-Järna till
Berga by. Ca 12 mil
Kl 04.30- Ankomst till Berga By
Kl 04.40- Ställer oss i kön för inläggning av skidorna för att paxa en bra startplats.
Kl 05.30- Insläpp på startområdet. Paxar sin plats.
Kl 06- Tillbaka i bilen. Käkar lite. Softar lite. Går ner i skogsdungen och bajsar. Vägrar bajamajorna!!!
Kl 07.30- Går från bilen till starten.
Kl 08- Äntligen dags!!!
Och så är vi iväg. Den ofrusna tjärnen på startrakan gör att spåren snart efter start går från ca 50 spår till endast 12. Funkar bra ändå med tanke på den stora massan. Får bra flyt i första backen. Ser brorsan jämte mig. Kollar läget och inser att jag har lite bättre fäste än honom i backen. Han har tränat mindre än mig i år. Men kom ändå i på en grym 360:e plats! Imponerande av min 6 år äldre bror:-) Skidorna fryser i lite. Men inte för mycket. Fästet känns bra och nu kommer snart första sluttande nedförsbacken då jag äntligen får kolla in om glidet är ok jämfört med medtävlarna. Och det är det!:-) Kanske inte bättre än många andra men inte heller sämre. Och det räcker. Och stavarna håller. Nu börjar man slappna av lite. Nu är största faran över. Och kroppen känns bra. Sedan är det att hitta klungan med rätt fart och staka staka staka. Alltid lika skönt då första uppförsbacken kommer så jag får använda benen lite också. Och jag tror jag ligger hyfsat till. Ca 250:e. Och här ska jag ligga och känna in loppet lite. Svårt före men lika för alla. Och jag kommer in i fint flyt. Och när det är mindre än halva loppet kvar och alla börjar bli slitna ska jag om krafterna finns öka lite. Det är så det brukar vara. MEN…. När jag tror att faran är över slår den till! I en en uppförsbacke 3 km från Oxberg är en bakomvarande på mina skidor i ett diagonalbentag och jag ramlar framstupa. Ska resa mig upp. Men innan jag hinner upp ska den bakomvarande springa om mig och knäcker staven för mig. Jag svär en del. Den nu framförvarande ber om ursäkt i farten och skyndar vidare. Här rinner en del tankar genom huvudet och en hel del energi rinner ut. Men jag åker vidare med en hel vänsterstav och en halv högerstav till Oxberg. Hämtar ut en ny stav i Oxbergs stavbod. Med en gammaldags rem??? Frågar om dom inte har en ”vanlig” rem med Kardborreband så att staven inte kan tappas. Men inte… Håller stenhårt i staven de sista 3 milen för att inte tappa den. I nästa kontroll stannar jag till i stavboden igen och frågar efter en stav med en ”riktig” rem med kardborre. Javisst säger dom och hämtar upp en ny stav med en likadan rem utan kardborre. Jag inser att jag och den gamle remmen kommer att följas åt till Mora. Jag börjar också märka att trugan på lånestaven börjar röra sig. Inser att den sitter löst men vågar inte börja pilla på den. Då kanske den lossnar helt. Kämpar på och fixar med den gamle remmen en del och börjar bli trött i handen då jag måste hålla stenhårt i staven. Vid Eldris 9 km till mål börjar jag även bli lite yr av energibrist. Men kör på i klungan jag hamnat i och har en plan att de sista kilometrarna ska försöka plocka några placeringar. Men vid 3 km från mål är nu den innan lösa trugan nu helt borta. Tappar klungan och åker utan truga till Mora. Det låter kanske som att jag förlorar en timme på det här. Och så känns det också. Men i verkligheten kanske det handlar om högst 5-8 minuter. Det hade dock antagligen blivit ett fint placeringspers. Men jag är jättenöjd med min prestation. Och det blev till slut bara 20 placeringar sämre än i fjol. Och den sköna känslan då jag ser målportalen i Mora! Den är fantastisk!:-) Jag blev 273:a och tiden blev 4.43.31. Och med tanke på sämre skidföre i år och stavstrul så är jag supernöjd! Att det inte var ett helt optimalt lopp i år gör att jag faktiskt redan nu är sugen på att göra ett fint Vasalopp 2015. Det gäller bara att vara med när anmälningsslussen öppnar så att jag får mig en plats!!!
Puss och kram på er!
Starkt jobbat bror. Tror vi måste köpa någon form av helgjutna stavar där trugan är ett med staven för att slippa trugproblem. 🙂
Synd att så många fler har hittat till dungen! (luktar ju nästan värre än bajamajorna nu).
Ja dungen behövs utökas!!!
Fan Dolla sååå impad stort grattis både till dig å Peter./Fredda.
Tack Fredda!:-)
Underbart jobbat Daniel och tack för dragen med rillen! När kommer fakturan? För jag kan betala rätt dyrt för det glidet 😉 Jäkligt starkt att hänga i efter stavbrottet. Känns som många körde av stavar i år. Har för övrigt nya tekniska detaljer vad det gäller dungen men det tar vi nästa år!
Haha! Ja dungen börjar bli riktigt känd nu. Kan inte bärga mig för nya tekniker! Nu hade ju inte det här hjälpt mig i år men en idé är ju att man startar med metallstavar och har någon som står med andra stavar efter första nedförsbacken. Skulle kännas tryggt.
Härligt att lyssna på Robban läsa detta inlägg högt för mig på lekerydsmål:) Mycket bra jobbat i spåret!
Tack Jonas:-)