Stora pinnar klarar han att släpa på. Men idag var det hybrisvarning.

Jag har varit hundvakt idag åt syrrans och Markus hund. En fin Labrador med överskottsenergi så det räcker åt mig också. Jag försöker lära honom att springa med mig. Alltså springa kan han sjukligt fort! Men att bara vara ute och motionera är inte riktigt Musses grej. Han tror ju givetvis att det bara är bus på gång när jag börjar springa. Så han hoppar och biter i kopplet som en tok i början. Efter en stund börjar han haja att snubben verkar inte stanna. Han fortsätter ju bara att springa. Då slutar han att hoppa men släpper inte kopplet med munnen. Efter ännu en stund springer han riktigt fint jämte mig. Snart så förstår han nog redan från början av löpturen. Att snubben kommer inte att stanna på ett tag!